I onsdags gick sju löpare från Rinkeby Run och Löparakademin och lade sig på sovtåget norrut. Morgonen efter vaknade vi i Östersund. Sen sprang vi backe upp och backe ner i Östersund, Åre, Hell och Trondheim.

Dag 1 på väg mot norska gränsen
Det låter galet, men S:t Olavsloppet är en stafett, så laget delar på de närmare trettio milen.
– Wow!, utropade Homam Abdulkader gång på gång innan han filmade utsikten. Det var första gången Homam var uppe i fjällen och det var första gången han såg fjordar. Det är stora upplevelser.

Den första dagens etapp hade många, branta och långa uppförsbackar uppför fjällen där gränsen mellan Norge och Sverige ligger. Den andra dagen bjöd istället på väldigt mycket utförslöpning, och den tredje dagen gick det både upp och ner längs med vackra norska fjordar.

Annons:

Inlöparna är en förening som finns över hela Sverige för att peppa nyanlända invandrare att börja springa

Homam är en av sju löpare från Rinkeby Run och Löparakademin som sprang stafetten tillsammans med “inlöpare” från olika norrländska städer. Inlöparna är en förening som finns över hela Sverige för att peppa nyanlända invandrare att börja springa. Det blir också att sätt lära sig svenska och i bästa fall få svenska vänner. Ordet ”inlöparna” är en sammansättning av ordet ”inlopp” och ”löpare”. Ett inlopp till en sjö är där vatten rinner  in i sjön.

Homam beundrar fjorden i Levanger

Laget kom 78:a av de 106 lag som sprang alla de 40 sträckorna. Drygt 70 procent av lagen var norrmän. Av de tio snabbaste lagen var nio norska. Den svenska räddningen var Sollefteå Roadrunners som slutade på en tionde plats. Efter nästan trettio mils löpning var det bara två minuter från att alla de tio snabbaste lagen var norska. 

Bland de tio långsammaste lagen var sex från Sverige. Precis som på längdskidor har Norge en större bredd i löpning. Sverige har några få internationella stjärnor, som Suldan Hassan, Yolanda Ngarambe och Andreas Almgren. Norge har massor av elitlöpare.

Även lag Inlöparna har snabba löpare som skulle platsa i vilket lag som helst, men de är inte viktigare än de långsammare löparna i laget. Alla hejar på alla i laget. De långsammare löparna får lite mer publikstöd eftersom de snabbare löparna klarar av att springa bredvid eller bakom dem för att heja under hela sträckan.

Här får alla springa och målet är att alla ska ha kul

Lagledaren, Martin Machnow från Inlöparna i Östersund, försökte kompis-springa den sista kilometern med Löparakademins Joakim Dufva. Efter åttahundra meter fick en skrattande men helt utpumpad Martin ge upp. Poängen är att alla gav allt efter sin förmåga, och att det aldrig var någon fråga om att toppa laget, som många lag gör. Här får alla springa och målet är att alla ska ha kul.

Det var en rätt speciell resa.
Nattåg från Stockholm, sen tre minibussar från Östersund.
Boende första natten vid en liten sjö uppe i fjällen vid norska gränsen, och den andra natten vid en norsk fjord. Den tredje natten sover vi på nattåg igen. Upplevelsen är lite som Karin Boyes berömda dikt ”i rörelse”

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd –
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång
.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.


Så kändes det att sitta utomhus och äta tillsammans vid en vidunderligt vacker norsk fjord, eller som Noah Örtegren svarade på min fråga om vad som var roligast:
– Det var så mycket som var roligt på resan till St Olofsloppet. Att träffa vänner, springa det fantastiska loppet, alla de spännande samtalen, den vackra naturen.

– Jag vet inte vad jag ska säga var roligast. Kanske allt!

Att nå glädje via resultatfokus är däremot knappast möjligt

Inlöparna är kända för att heja mycket, även på konkurrenterna, med massor av glädje, dans och musik. Det är förstås ingen slump att moderföreningen ”Hej Främling!” vann Prinsessan Victorias och Prins Daniels pris som ”2023 års peppare”.

Det är också en inställning till idrotten som passar Rinkeby Run och Löparakademin väl. Med glädje och generositet går det bra att nå goda resultat, som till exempel. Johanna Granhällens medalj i Junior-SM 2023 visade.
När det är roligt att träna tillsammans så tränar fler mer, och då blir det resultat. Att nå glädje via resultatfokus är däremot knappast möjligt.


Mårten Westberg, Rinkeby Run

Hejarklacken gör sig redo
Middag efter dag 2

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sixteen − 16 =