Löpning är den rättvisaste sporten.
I november var Ali (i mitten här nedanför) och Mansib (i röd jacka) och jag (Mårten: i skägg) ganska jämna. I Tensta Rinkeby Grass Run hängde båda på mig. Jag tänkte som vanligt på Queen-låten ”another one hits the dust” medan jag drog allt vad kunde. Efter 2,5 km släppte Mansib och en km senare blev jag av med Ali.
Det var för två månader sen…
Sen dess har Mansib bara tränat en handfull gånger. Jag har som vanligt tränat ungefär en mil om dagen, men Ali har tränat som man ska. Bara i jul har han åkt skidor ett 20-tal gånger och sprungit backpass, intervaller osv med Akalla Run och Fredrikshofs ungdomsgrupp.
Idag hängde båda killarna på mig igen. Men medan Mansib fick släppa efter 1,3 km så tröttnade Ali på mitt tempo efter 1,4 km. Med ”tröttnade” menar jag att han sprang förbi och lämnade mig bakom sig.
I mål var Ali 45 sekunder före mig och två minuter före Mansib.
Så rättvis är löpningen.
Men dagens sensation var Yusuf från Rinkeby som kom fyra minuter sent till starten, men startade och var mindre än fyra minuter efter mig i mål! Om han tränar som Ali har gjort, då blir nästa Tensta Rinkeby Grass Run väldigt spännande!