Den gångna månaden har Mårten varit i Somaliland, men nu är han i Etiopien, på besök hos sin f.d. adept Napoleon.
Här hänger jag med löpare som gör världstider på allt från 1500m till maraton. De som inte är etiopier är från USA, Djibouti, Somalia, Somaliland, Sverige eller England. Alla tränar tillsammans, utom jag. Det visste jag att jag inte skulle kunna. De kan värma upp i 3:30 per kilometer. Den farten klarar jag i max en kilometer här uppe, 2700m över havet. Som 40-minuterslöpare på milen är jag en sköldpadda bland harar.
Men jag pratar med Napoleon och alla hans kompisar och så springer jag två till tre timmar om dagen, precis som de gör. Det är helt fantastiskt att springa här. Man kan springa i stort sett åt alla håll. Ingen säger ”stopp” och det är sällan några staket. Framför allt är det så vackert att jag blir tvungen att stanna och ta bilder 8-10 gånger på vartenda pass. Det skulle förstås inte elitlöparna göra. Där är en fördel med att inte vara lika snabb som de.
De svenska topplöparna här är Musse och Suldan. Musse bor i samma hus som Napoleon och jag. Suldan bor i ett av de två hotell som har internet. Där skriver jag det här.